Ni frågar ibland hur det går med pannorna.
O det går inte så bra med pannorna faktiskt.
Detta år har varit tufft.
Svårt att komma igång och hitta lusten.
O jag ser hos er andra bloggare att en del
också kämpar i år med att hitta viljan och kraften.
(Varför är det enkelt att motivera andra men
svårt att själv följa samma råd?)
Varannan dag får jag motivation och varannan dag
tappar jag den igen.
På morgonen är jag jätteinspirerad
och på kvällen jättegodissugen.
Igår blev det Mc Donalds mat.
Idag blir det löptur.
Årets första löptur dessutom.
Bättre sent än aldrig.
7 LÄSARE HAR KOMMENTERAT DETTA INLÄGG:
Men vi ger aldrig upp....eller hur!
Kram
Det är ju rätt intressant det du säger för jag känner precis likadant...
Vad är det för fel på allt just nu va??
Men jag skickar en bunt med jätte peppis till dig ...kanske att det gör lite nytta ...
Kram
Pepp! Det handlar om att hitta något som funkar varje dag...balans.
L.O.V.E
Äh. Du har snygga muskler och snygga tatueringar. Det räcker långt. Själv har jag mest volanger kring hela kroppen och inte en enda tatuering. Det sistnämnda funderar jag på att göra något åt. Eller så är det bara en fyrtioårskris...
Men det är inte så konstigt, låååång och mörk vinter, och nästan lika lång och mörk vår. Först nu kan vi ju ana att det ska bli en sommar. Så du kommer hitta tillbaka till din lust, det är jag säker på! Kram
Härligt att även du är mänsklig. Jag tror dock att eftersom du tränar så mycket så skulle en mer naturlig, normal mathållning funka bra för dig. Fast det är ju bara vad jag tror ;)
Det har visat sig för min del att även om jag inte kutar en timme på löpbandet varannan dag så håller sig vikten rätt så stabil ändå bara jag sköter min mat och det gör jag när jag är hemma och när jag jobbar.
Det är när jag åker på kryssningar etc som det går upp lite för att sedan gå ner igen.
Nu har jag dock hittat min träning igen eller rättare sagt tillbaka till den jag hade innan jag snöade in på löpningen.
Är fortfarande väldigt löpsugen men det får vänta till ett annat år.
Ha en skön helg och knappa rätt nu ;)
Kram
Känner väl igen mig i det där.
Tyvärr har jag den dumma ovanan att helt glömma av att äta. Tycker det är så trist att äta ensam på nått sätt.
Skicka en kommentar